Nariga händer

Hur kan man glömma den varje år? Den kommer och slår en hårt på käften och säger tjena. Gåshuden på benen gör så in i bomben ont när stråna kommer åt byxbenens insida att jag vill kvida högt. Huden på händer och kring mun är inte hud längre utan likanr ist grand canyon, den tackar vi ödmjukast för Fru Kyla.

Samtidigt som man nu dagligen använder sig av det fula uttrycket "frussen" så sitter man här och ba orkar inte med människor längre. åh. varför. kan. de. inte. va. snälla.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0