Livet i en rullväska

Punkt ett.
Hemmafru-jeansparty.

Bling bling med bootcut. Inte riktigt min typ av jeans men tydligen går det hem bland många amerikanskakvinnor. När jag nämde skinny jeans blev det frågande och undrade vad man skulle ha till. Jag berättade om det kalla landet Sverige långt långt där borta i fjärran, jag berättande att vi har skinny jeans och att folk ser ut att gillla det. Jag fick 30sek uppmärksamhet sen var det bling bling cabling och salladsdrinkar som gällde igen. Fortsatte mitt strövande runt om i det enormt glassiga huset, tittade, kände på saker, kände mig som peter sellers i "åh vilket party" när han går omkring och småler och nickar åt folk. Hann även att göra en "bird  nam nam", (även detta taget från åh vilket party), jag satte mig ner på en hög pall med min salladsdrink i min vänstra hand och fortsatte med att iaktta folk. Helt plötsligt hör jag ett tickande, ett tickande som jag mycke väl känner igen men inte kan placera. Jag vänder mig om och inser vad som  håller på att hända. När jag satte mig på pallen hade jag i all min hast fått in gasspisknappen mellan mina skinkor och tryckt till. Jag höll alltså på att sätta eld på huset med hjälp av mina skinkor.
Ingenting hann hända och ingen hade sett mitt enormt roliga misstag. Kvällen flöt på och jag vaknade upp med lockar i mitt hår och ett stort vitt leende.



Punkt två.
Jag får tre bröder.

Jag hamnar i Gräs Dalen. Jag får uppleva en vecka med fart(i dubbel bemärkelse) och fläkt. Jag får jag veta hur det är att ha tre småbrorsor, de lär mig åka skatebord, vi spelar kortspel till tre på natten och de lär mig att "pay back time" betyder att man lägger en enorm fis i den andras ansikte. I utbyte lär jag dem konstiga svenska ord, korttricks och viffta på näsborrarna.
Under min vistelse hann vi med att åka till "sky zone". En plats barn kan dö för. Och där jag nästan dog. Eller min tumme dog. Sky zone är en plats gjord av trampoliner, tak. väggar, golv, allt! Man hoppar in i ett rum en kvinna ropar "DODGEBALL" och spelet är igång. Du hoppar runt som en grillo och ska försöka träffa motståndarna med en boll. Hysteriskt. Helt uppe i spelet blir jag träffad av en boll, kastad av motståndarlagets yngsta spelare, bollen träffar min tumme, tummen dras tillbaka i en konstig ställning, förödelsen är en faktum, tummen är stukad. För tillfället skiftar den i blå-lila och är som gått som återställd, puh.







Jag hann även med att åka till Tahoe. En plats så vacker att jag ville frysa tiden. En stor sjö men vita bergstoppar i bakgrunden





Punkt tre.
San francisco för en dag

Va ska man säga. Staden. Männsikorna. Jag vill bo där för eeeevigt. Gjorde som de gör i "Huset fullt" hoppa på en spårvagn och stog på trappsteget. Det gjorde min dag. Håret flög i vinden, munnen blev torr pga att jag hade den öppne när vi åkte ner för kullarna genom staden.






Kommentarer
Postat av: estheR

Jag fick ett panikskratt under lektionen när jag läste om skinkorna och under detta hysteriska gapskratt var det knäpptyst, 29 blickar riktade mot mig: KABOOM

2011-02-01 @ 16:35:34
Postat av: Anonym

Dé é bett i de skinkorna

2011-02-01 @ 18:18:13

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0