till bestefar

"Hey ladies could you do me a favour?"

Anna och jag går sakta fram till kvinnan som ropat på oss. Med sina skelande ögon tittar kvinnan upp på oss från sin rullstol och mummlar något om hundar och chips. Jag tittar ner på hennes hund som hon pekat på och ser en glad dvärgpudel stå och gluffsa i sig torrfoder som om slutet vore nära. Med tanke på kvinnans tänder, det såg nämligen ut som om man tagit en näve grus och aggresivt kastat in det i munnen på henne, så var det ganska svårt att höra vad hon ville få fram till oss men efter någon minut föll poletten ner och snabbt som ögat stoppade jag ner händerna i byxfickorna. Hon ville nämligen att vi skulle springa över till kiosken och köpa en påse chips med smaken coeur cream and onion till henne. Varför jag var så snabb på att stoppa ner händerna i byxfíckorn var därför att hon höll fram en sladdrig sedel och några kladdiga mynt som precis skulle räcka till en chipspåse. Anna blev den utvalda att räcka fram handen och få pengarna. 1-0 till Linnea.

Vart utspelade sig allt det här? I en laundromat.
Mitt emot vår lägenhet ligger ett ställe där man kan tvätta. Man lägger i några mynt i tvättmaskinen och vipps så är tvätten klar. Fantastiskt tyckte vi, det tycker även santa barbaras uteliggare.